Höftbesvär

Ont i höften - specialistbedömning och behandling i Stockholm

Har du ont i höften, stelhet eller begränsad rörlighet? På Elit Ortopedi i Stockholm får du träffa en ortopedspecialist som utreder orsaken till dina besvär och tar fram en individuell behandlingsplan – utan remiss och med korta väntetider.

Ont i höften är ett vanligt men begränsande problem som kan bero på allt från artros och idrottsskador till besvär från muskler, senor eller andra strukturer i och omkring höftleden. Många av våra patienter beskriver en dov värk i höften, huggande smärta vid belastning eller en stelhet som gör det svårt att gå, springa eller sova på sidan.

Vår ortopedspecialist gör en noggrann klinisk bedömning och använder muskuloskeletalt ultraljud när det tillför relevant diagnostisk information. Vid behov kompletteras utredningen med röntgen eller MRT. Vi kombinerar ortopedisk specialistkompetens med biologiska behandlingsalternativ som PRP, ACP Max och BMAC eller MFAT (stamcellsbehandling) samt rehabilitering och kirurgisk bedömning när det behövs.

 

Har du ont i höften eller känner dig stel i höftleden?

En specialistbedömning är första steget för att förstå orsaken till dina besvär och vilken behandling som kan vara lämplig.
Boka specialistbedömning. 3 500 kr. Ingen remiss - snabb tid hos ortopedspecialist

Vi utreder och behandlar flera typer av höftbesvär

Här hittar du information om vanliga tillstånd som kan orsaka smärta, stelhet eller nedsatt funktion i höften. För varje tillstånd går vi igenom symtom, orsaker, diagnostik, behandling, rehabilitering, prognos och när operation kan behövas.

Höftledsartros

Höftledsartros innebär att hela höftleden gradvis förändras. Brosket påverkas, men även ben, ledhinna och andra strukturer i leden kan förändras. Besvären utvecklas ofta långsamt och kan påverka gångförmåga, sömn, arbete och fysisk aktivitet.

Vanliga symtom är:

  • Smärta i ljumsken eller på lårets framsida
  • Stelhet efter vila eller på morgonen
  • Smärta vid gång och belastning
  • Svårigheter att ta på strumpor och skor
  • Minskad rörlighet i höften
  • Svårigheter att resa sig från sittande
  • Hälta eller kortare gångsträcka
  • Värk i vila eller på natten vid mer uttalade besvär

Smärta från höftleden kan även kännas i skinkan, låret eller knät.

Orsaken är ofta en kombination av flera faktorer. Risken ökar med åldern men kan även påverkas av ärftlighet, tidigare skador, höftledens form, långvarig hög belastning och vissa sjukdomar. Artros ska inte enbart beskrivas som förslitning eftersom även biologiska processer i leden påverkar utvecklingen.

Diagnosen grundas på patientens symtom och en klinisk undersökning av bland annat rörlighet, gång, styrka och vilka rörelser som framkallar smärta.

Röntgen används ofta för att bedöma höftleden och artrosens omfattning. MRT kan behövas när symtomen inte förklaras av röntgen eller när andra tillstånd misstänks. Ultraljud kan ge kompletterande information om mjukdelar och vätska omkring leden, men ersätter inte röntgen eller MRT när dessa undersökningar behövs.

BMAC och Lipogems/MFAT är biologiska behandlingar baserade på patientens eget material. På Elit Ortopedi har vi klinisk erfarenhet av båda metoderna vid utvalda fall av höftartros. Vilken behandling som kan vara lämplig avgörs efter en individuell specialistbedömning och beror bland annat på artrosens stadium, symtom och förändringar i leden.

Behandlingsalternativen kan bland annat omfatta:

BMAC Stamcellsbehandling

BMAC framställs från patientens egen benmärg och innehåller en koncentration av bland annat benmärgsceller, blodplättar och signalämnen. På Elit Ortopedi kan BMAC användas vid utvalda fall av höftartros efter individuell specialistbedömning.

Behandlingsupplägget anpassas efter förändringarna i leden och kan omfatta både intraartikulär behandling i höftleden och behandling riktad mot benet när det finns en medicinsk indikation.

Lipogems/MFAT Stamcellsbehandling

Lipogems/MFAT framställs från patientens egen fettvävnad som bearbetas och används som biologiskt vävnadsstöd. Behandlingen kan övervägas vid utvalda fall av höftartros beroende på symtom, artrosens omfattning och patientens individuella förutsättningar.

PRP, ACP och ACP Max

PRP, ACP och ACP Max framställs från patientens eget blod. Behandlingarna kan övervägas vid vissa stadier och former av höftartros. Vilken metod som är lämplig beror på diagnos, tidigare behandlingar och patientens mål.

Rehabiliteringen inriktas på att förbättra styrka, rörlighet, balans och belastningstolerans. Träningen anpassas efter symtom och funktionsnivå. Vid injektionsbehandling eller kirurgi planeras rehabiliteringen utifrån den genomförda behandlingen.

Höftledsartros utvecklas olika från person till person. En del har lindriga och stabila besvär under lång tid, medan andra får en gradvis ökning av smärta och funktionsnedsättning. Rätt träning, belastningsanpassning och medicinsk behandling kan minska symtomen och förbättra funktionen, men artrosförändringarna kan inte alltid stoppas.

Nej, inte alltid. Vid Elit Ortopedi bedömer vi om biologisk behandling och rehabilitering kan vara lämpliga alternativ för att minska besvären och förbättra höftens funktion.

Vid långt framskriden höftartros, uttalad nattlig smärta, kraftigt nedsatt funktion eller omfattande förändringar i leden kan höftprotes ändå vara den mest lämpliga behandlingen. Ortopedspecialisten gör då en medicinsk bedömning och går igenom vilka alternativ som är realistiska och säkra.

Målet är att varje patient ska få rätt behandling i rätt skede utifrån diagnos, symtom och individuella förutsättningar.

Trochanterit (slemsäcksinflammation i höften)

Smärta på utsidan av höften kallas ofta trochanterit. Ett mer korrekt samlingsnamn är lateralt smärtsyndrom i höften eller greater trochanteric pain syndrome, GTPS. Besvären kan komma från glutealsenorna, muskelfästen och ibland slemsäckarna vid höftens utsida.

Vanliga symptom är:

  • Smärta på utsidan av höften
  • Ömhet över höftens benutskott
  • Smärta när man ligger på den besvärande sidan
  • Smärta vid gång, löpning eller trappor
  • Smärta när man står länge på ett ben
  • Besvär efter ökad eller förändrad belastning

Besvären kan bero på överbelastning eller nedsatt belastningstolerans i senorna på höftens utsida. Förändrad gång, svaghet i höftmuskulaturen, snabb ökning av träning eller upprepad belastning kan bidra. I vissa fall finns även irritation i en slemsäck.

Diagnosen grundas främst på symtom och klinisk undersökning. Ortopedspecialisten undersöker ömhet, styrka och vilka rörelser eller belastningar som framkallar smärtan.

Ultraljud kan användas för att bedöma glutealsenor, muskelfästen och slemsäckar. MRT kan behövas vid misstanke om en större senskada eller när diagnosen är osäker.

Behandlingen kan omfatta:

  • Anpassning av provocerande belastning
  • Individuellt anpassad rehabilitering
  • Successiv styrketräning för höft- och sätesmuskulatur
  • Råd om sovställning och vardagsbelastning
  • Smärtlindring när det behövs
  • Ultraljudsvägledd injektionsbehandling för utvalda patienter

Vilken injektionsbehandling som kan vara lämplig beror på den bakomliggande diagnosen. Kortison kan i vissa fall ge kortvarig lindring vid uttalad inflammation. PRP eller ACP kan övervägas vid utvalda långvariga senbesvär efter specialistbedömning.

Rehabilitering är vanligtvis den viktigaste delen av behandlingen. Belastningen ökas stegvis för att förbättra senornas och musklernas kapacitet. Återgång till löpning, idrott och tyngre aktivitet anpassas individuellt.

Prognosen är ofta god, men långvariga besvär från glutealsenorna kan kräva en längre period av strukturerad rehabilitering och successiv belastningsökning.

Hur snabbt besvären förbättras beror bland annat på symtomens duration, senornas tillstånd, aktivitetsnivå och hur väl belastningen kan anpassas.

Operation behövs sällan vid trochanterit eller lateralt smärtsyndrom i höften (GTPS).

Behandlingen är i första hand icke-kirurgisk och anpassas efter vilka strukturer som orsakar besvären. Rehabilitering och belastningsstyrning är viktiga delar av behandlingen. Vid långvariga besvär från glutealsenor och andra mjukdelsstrukturer kan biologiska behandlingar som PRP/ACP eller ACP Max övervägas för utvalda patienter efter ortopedisk specialistbedömning.

Muskuloskeletalt ultraljud används när det tillför relevant diagnostisk information, och biologiska injektionsbehandlingar utförs under ultraljudsvägledning.

Kirurgisk bedömning kan bli aktuell vid uttalade strukturella senskador eller långvariga besvär som inte förbättras trots väl genomförd icke-kirurgisk behandling.

Osteonekros (Caputnekros)

Osteonekros innebär att blodförsörjningen till en del av lårbenshuvudet har försämrats. Det kan skada benvävnaden och i senare stadier leda till att ledytan försvagas eller kollapsar. Tidig diagnos är viktig eftersom behandlingsmöjligheterna påverkas av hur långt tillståndet har utvecklats.

Vanliga symtom är:

  • Smärta i ljumsken eller höften
  • Smärta vid belastning
  • Tilltagande vilovärk
  • Minskad rörlighet
  • Hälta
  • Svårigheter att gå längre sträckor

I ett tidigt skede kan röntgen vara normal trots att patienten har symtom.

Osteonekros kan bland annat vara kopplad till tidigare höftskada, långvarig eller högdosbehandling med kortison, hög alkoholkonsumtion och vissa medicinska sjukdomar. Ibland går det inte att fastställa någon tydlig orsak.

Utredningen omfattar sjukhistoria, klinisk undersökning och bilddiagnostik. Röntgen används ofta först. Vid misstänkt osteonekros är MRT en viktig undersökning, särskilt när röntgen är normal eller osäker.

Behandlingen vid osteonekros (caputnekros) beror på hur långt tillståndet har utvecklats, förändringarnas storlek och placering, om lårbenshuvudet har börjat deformeras eller kollapsa samt patientens symtom, ålder och aktivitetsnivå.

I tidiga stadier är målet i första hand att bevara höftleden så långt det är möjligt och bibehålla funktion. Behandlingen kan omfatta belastningsanpassning, rehabilitering och ortopedisk uppföljning.

Vid utvalda fall kan ledbevarande kirurgiska metoder, exempelvis core decompression, övervägas. Beroende på sjukdomsstadium och individuella förutsättningar kan biologiska behandlingsstrategier med exempelvis BMAC (benmärgsaspiratkoncentrat) användas som en del av ett ledbevarande behandlingsupplägg.

På Elit Ortopedi bedöms osteonekros individuellt utifrån klinisk undersökning och bilddiagnostik, framför allt MR. Ortopedspecialisten bedömer sjukdomens stadium och om fortsatt icke-kirurgisk behandling, biologisk behandling, ledbevarande kirurgi eller annan kirurgisk behandling är mest lämplig.

Vid mer avancerad osteonekros där lårbenshuvudet har kollapsat och höftleden har utvecklat omfattande sekundära förändringar kan höftprotes vara det lämpligaste behandlingsalternativet.

Tidig diagnos är viktig eftersom möjligheten till ledbevarande behandling påverkas av hur långt osteonekrosen har utvecklats.

Rehabiliteringen anpassas efter sjukdomens stadium och den behandling som genomförts. Belastningen kan behöva begränsas under en period, särskilt efter kirurgiska ingrepp.

Prognosen beror i hög grad på hur tidigt tillståndet upptäcks och om ledytan fortfarande är bevarad. När lårbenshuvudet har börjat kollapsa är möjligheterna till ledbevarande behandling mer begränsade.

Operation kan behövas. I tidiga stadier kan ledbevarande kirurgi övervägas. Vid mer avancerade förändringar, kollaps av lårbenshuvudet eller uttalad sekundär artros kan höftprotes bli aktuell.

Piriformissyndrom och djup gluteal smärta

Piriformismuskeln sitter djupt i sätet nära ischiasnerven. Smärta i detta område kan ibland bero på irritation eller påverkan av nerven i sätesregionen. Liknande symtom kan även komma från ländryggen, höftleden eller andra strukturer och behöver därför utredas noggrant.

Vanliga symtom kan vara:

  • Djup smärta i sätet
  • Utstrålande smärta längs lårets baksida
  • Smärta vid långvarigt sittande
  • Besvär vid löpning eller vissa höftrotationer
  • Ömhet djupt i sätesmuskulaturen
  • Ibland stickningar eller domningskänsla

Besvären kan vara kopplade till överbelastning, trauma, muskulär spänning eller irritation av ischiasnerven. Eftersom symtomen kan likna ryggrelaterad ischias behöver andra orsaker uteslutas.

Diagnosen grundas på sjukdomshistoria och klinisk undersökning. Ortopedspecialisten bedömer höft, bäcken, rygg och nervfunktion. Ultraljud eller MRT kan i vissa fall användas som komplement, men ingen enskild undersökning kan alltid bekräfta diagnosen.

Behandlingen anpassas efter vad som orsakar besvären och kan omfatta:

  • Anpassning av aktivitet och sittande
  • Individuellt anpassad rehabilitering
  • Rörlighets- och styrketräning
  • Behandling av eventuella rygg- eller höftrelaterade orsaker
  • Ultraljudsledd biologisk injektionsbehandling för utvalda patienter

Vid en ultraljudsledd behandling kan injektionen placeras med hög precision i det aktuella området. Vilken behandling som är lämplig avgörs efter en individuell specialistbedömning.

Rehabiliteringen fokuserar på att förbättra höftens och bäckenets funktion, minska nervirritation och successivt återgå till normal belastning.

Prognosen är ofta god när rätt orsak identifieras och behandlingen anpassas. Långvariga nervrelaterade symtom kan kräva en längre rehabiliteringsperiod.

Operation behövs mycket sällan. Kirurgisk bedömning kan övervägas vid tydligt påvisad nervinklämning och kvarstående svåra besvär trots annan behandling.

Snapping Hip (Hoppande höft)

Snapping hip innebär att det hörs eller känns ett knäpp i eller omkring höften vid rörelse. Det kan bero på att en sena glider över ett benutskott eller på förändringar inne i höftleden. Ett smärtfritt knäpp är ofta ofarligt och behöver inte behandlas.

Vanliga symtom är:

  • Ett hörbart eller kännbart knäpp vid rörelse
  • Smärta på utsidan eller framsidan av höften
  • Besvär vid gång, löpning eller när man reser sig
  • Stelhet eller irritation efter upprepade rörelser
  • Ibland låsningar eller hugg inne i leden

Snapping hip kan uppstå när en sena glider över en benstruktur på höftens fram- eller utsida. Besvär inne i leden kan i stället bero på exempelvis labrumskada eller lösa fragment.

Utredningen omfattar sjukdomshistoria och klinisk undersökning. Dynamiskt ultraljud kan användas för att följa senans rörelse medan höften rör sig. Vid misstanke om besvär inne i höftleden kan röntgen eller MRT behövas.

Om knäppningen inte gör ont behövs vanligtvis ingen behandling. Vid smärta kan behandlingen omfatta:

  • Anpassning av provocerande aktiviteter
  • Rörlighets- och styrketräning
  • Rehabilitering av höft och bäcken
  • Injektionsbehandling vid tydligt identifierad inflammation eller irritation
  • Kirurgisk bedömning vid uttalade mekaniska besvär

Biologisk injektionsbehandling är inte en generell behandling för all snapping hip utan bedöms utifrån vilken vävnad som är påverkad.

Rehabiliteringen fokuserar på kontroll, styrka, rörlighet och successiv belastning. Målet är att minska irritationen och förbättra samspelet mellan höft, bäcken och bål.

Prognosen är ofta god när besvären kommer från senor eller muskler och rätt rehabilitering sätts in. Besvär som orsakas av skador eller lösa fragment inne i höftleden kan kräva vidare utredning och ibland kirurgisk behandling.

Operation behövs sällan. Den kan bli aktuell vid kvarstående smärtsam snapping hip eller vid konstaterade mekaniska skador inne i leden som inte förbättras med rehabilitering och annan behandling.

Impingement – CAM FAI (inklämning i höften)

Femoroacetabulärt impingement, FAI, innebär att lårbenshuvudet och höftskålen kommer i onormal kontakt vid vissa rörelser. Vid CAM-typ finns en benform på övergången mellan lårbenshuvudet och lårbenshalsen som kan bidra till inklämning. Det finns även pincer-typ och kombinerade former.

En CAM- eller pincer-form på röntgen innebär inte automatiskt att personen har ett symtomgivande impingement. Diagnosen kräver att symtom, kliniska fynd och bilddiagnostik stämmer överens.

Vanliga symtom är:

  • Smärta i ljumsken
  • Huggande smärta vid djup höftböjning
  • Smärta vid rotation av höften
  • Besvär vid längre sittande
  • Smärta vid idrott och explosiva rörelser
  • Stelhet och begränsad rörlighet
  • Ibland klickningar eller låsningskänsla

FAI är kopplat till höftledens form och hur leden belastas. Besvären kan bli tydligare vid idrotter eller aktiviteter med upprepade djupa höftböjningar, rotationer och hög belastning. Impingement kan även vara förenat med skador på labrum eller ledbrosk.

Diagnosen grundas på symtom, klinisk undersökning och bilddiagnostik. Röntgen används för att bedöma skelettets form. MRT kan behövas för att undersöka labrum, brosk och andra mjukdelar.

Ultraljud kan ge kompletterande information och användas vid bildvägledda injektioner, men kan inte ensamt kartlägga alla ben- och broskförändringar vid FAI.

Behandlingen kan omfatta:

  • Anpassning av aktivitet och sittande

  • Individuellt anpassad rehabilitering

  • Rörlighets- och styrketräning

  • Behandling av eventuella rygg- eller höftrelaterade orsaker

  • Ultraljudsledd biologisk injektionsbehandling för utvalda patienter

Vilken behandling som är lämplig avgörs efter en individuell specialistbedömning och anpassas efter orsaken till besvären.

Rehabiliteringen inriktas på att förbättra höftens kontroll, styrka och belastningstolerans och på att minska rörelser som framkallar inklämning. Efter eventuell höftartroskopi krävs en strukturerad postoperativ rehabilitering.

Många kan förbättras genom anpassad träning och belastningsstyrning. Prognosen påverkas av hur uttalade de mekaniska förändringarna är och om det finns skador på labrum, brosk eller samtidig artros.

Nej, inte alltid. Operation kan övervägas när tydliga mekaniska besvär kvarstår trots väl genomförd rehabilitering och när undersökning och bilddiagnostik visar behandlingsbara förändringar.

Vid höftartroskopi kan benformen korrigeras och vissa skador på labrum eller brosk behandlas. Vid mer avancerad höftartros är artroskopi vanligtvis inte rätt behandling, och en bedömning för höftprotes kan i stället behövas.

Labrumskada i höften

Labrum är en broskring runt höftledens ledskål som bidrar till stabilitet och belastningsfördelning. En labrumskada kan uppstå efter trauma, vid upprepad belastning eller tillsammans med femoroacetabulärt impingement (FAI).

Vanliga symtom är smärta i ljumsken eller höften, ibland tillsammans med klickningar, upphakningar eller smärta vid djup böjning och rotation.

Diagnosen bygger på klinisk undersökning och vid behov MR eller annan riktad bilddiagnostik. Behandlingen anpassas efter symtom, bakomliggande orsak och eventuella samtidiga förändringar i höftleden.

Vanliga symtom vid labrumskada kan vara:

  • Smärta i ljumsken eller framtill i höften
  • Smärta vid djup höftböjning eller rotation
  • Klickningar eller knäppningar i höften
  • Upphakningskänsla
  • Stelhet eller nedsatt rörlighet
  • Smärta vid längre sittande, gång eller fysisk aktivitet

Liknande symtom kan även förekomma vid exempelvis höftartros, FAI och besvär från muskler eller senor. Därför behövs en samlad medicinsk bedömning.

Labrum kan skadas vid ett akut trauma eller genom upprepad belastning över tid.

Labrumskador förekommer också tillsammans med strukturella förändringar i höftleden, exempelvis femoroacetabulärt impingement (FAI). I vissa fall kan förändringar i labrum förekomma utan att de är den huvudsakliga orsaken till patientens smärta.

Det är därför viktigt att bedöma hela höftleden och inte enbart ett fynd på MR.

Diagnosen bygger på patientens symtom, klinisk undersökning och vid behov bilddiagnostik.

Ortopedspecialisten bedömer bland annat höftens rörlighet, smärtprovokation och om det finns tecken på FAI eller andra möjliga orsaker till besvären.

MR kan användas för att bedöma labrum och andra strukturer i höftleden. Bildfynd behöver alltid värderas tillsammans med symtom och kliniska fynd.

Behandlingen anpassas efter symtom, aktivitetsnivå, bakomliggande orsak och eventuella samtidiga förändringar i höftleden.

Icke-kirurgisk behandling kan omfatta belastningsanpassning och individuellt utformad rehabilitering med fokus på styrka, kontroll och funktion kring höft och bäcken.

Vid kvarstående besvär bedömer ortopedspecialisten om ytterligare behandling eller kirurgisk bedömning är motiverad. Eventuell biologisk behandling bedöms individuellt utifrån diagnos och vilka strukturer som bidrar till besvären.

Rehabiliteringen anpassas efter patientens symtom, funktion och aktivitetskrav.

Fokus kan ligga på att förbättra styrka och kontroll kring höft och bäcken, anpassa provocerande belastning och successivt återgå till arbete, träning eller idrott.

Prognosen varierar beroende på skadans omfattning, bakomliggande orsak och om det samtidigt finns exempelvis FAI eller artros.

Ett labrumfynd på MR innebär inte automatiskt att operation behövs. Behandlingsbeslutet utgår från den samlade kliniska bilden och hur mycket besvären påverkar patientens funktion.

Nej, inte alltid. Många patienter kan inledningsvis behandlas utan operation med belastningsanpassning och strukturerad rehabilitering.

Kirurgisk bedömning kan bli aktuell vid kvarstående betydande besvär, mekaniska symtom eller när labrumskadan förekommer tillsammans med en strukturell förändring som bedöms bidra till problemen.

Ortopedspecialisten bedömer om fortsatt icke-kirurgisk behandling eller kirurgisk behandling är mest lämplig.

Få rätt bedömning av dina höftbesvär

Höftsmärta kan ha flera olika orsaker och rätt behandling börjar med rätt diagnos. Hos Elit Ortopedi får du träffa en ortopedspecialist som bedömer dina besvär och tar fram en individuell behandlingsplan med biologisk behandling, rehabilitering eller kirurgisk bedömning när det behövs.
Boka specialistbedömning – 3 500 kr. Ingen remiss • Korta väntetider

Biologiska behandlingar vid höftbesvär

Biologiska behandlingar är ett viktigt specialistområde på Elit Ortopedi och kan vara aktuella vid utvalda besvär i och omkring höftleden.

Vilken behandling som är lämplig beror på diagnos, vilken struktur som är påverkad, sjukdomens eller skadans omfattning, tidigare behandlingar och individuella förutsättningar.

Vi arbetar bland annat med:

PRP/ACP – blodbaserad biologisk behandling som kan användas vid vissa ortopediska tillstånd i och omkring höften.

ACP Max – en PRP-baserad behandling som möjliggör en högre koncentration och total dos av blodplättar jämfört med standard-ACP.

BMAC och Lipogems/MFAT – behandlingar baserade på kroppseget material från benmärg respektive fettvävnad som kan övervägas vid utvalda ortopediska tillstånd, bland annat för vissa patienter med höftartros.

Alla biologiska injektionsbehandlingar på Elit Ortopedi utförs under ultraljudsvägledning.

Läs mer om PRP →
Läs mer om ACP Max →
Läs mer om stamcellsbehandling →
Läs vetenskapliga studier och kliniska behandlingsprotokoll →

Specialistvård från diagnos till behandling och uppföljning

På Elit Ortopedi kombinerar vi ortopedisk specialistbedömning, muskuloskeletalt ultraljud, biologiska behandlingar, kirurgisk kompetens, rehabilitering och uppföljning i en sammanhållen vårdkedja.

Behandlingen anpassas efter diagnos, symtom, kliniska fynd, relevanta undersökningar och individuella förutsättningar.

Varför välja Elit Ortopedi?

Ortopedspecialist från första besöket

Du får en medicinsk bedömning, diagnostik och individuell behandlingsplan hos ortopedspecialist.

Muskuloskeletalt ultraljud

Ultraljud används när det tillför relevant diagnostisk information. Biologiska injektionsbehandlingar utförs under ultraljudsvägledning.

Lång erfarenhet av biologiska behandlingar

Dr Georg Ferm har arbetat med PRP, ACP och andra biologiska behandlingsalternativ inom ortopedi sedan 2010.

Flera behandlingsalternativ inom samma vårdkedja

Vi kan bedöma biologiska, rehabiliterande och kirurgiska behandlingsalternativ utifrån diagnos och individuella förutsättningar.

FAQ

Vanliga frågor om höftbesvär

Varför gör det ont i ljumsken när jag går?

Smärta i ljumsken kan komma från själva höftleden och förekommer bland annat vid höftartros, FAI och labrumskador. Även muskler, senor och andra strukturer kan orsaka liknande besvär. En klinisk undersökning och ibland bilddiagnostik behövs för att fastställa orsaken.

Det beror på vilken diagnos som misstänks. Röntgen används ofta vid misstänkt höftartros, FAI eller andra skelettförändringar. MRT kan behövas vid misstänkt osteonekros, labrumskada, stressfraktur eller när symtomen inte förklaras av röntgen.

Muskuloskeletalt ultraljud kan ge information om bland annat senor, muskelfästen, slemsäckar och vätska omkring höftleden. Det kan även användas för att vägleda biologiska injektionsbehandlingar. Röntgen eller MRT kan behövas för att bedöma skelett, brosk, labrum och förändringar inne i höftleden.

PRP, ACP eller ACP Max kan övervägas vid utvalda höftdiagnoser efter specialistbedömning. Behandlingarna framställs från patientens eget blod och används med målet att minska smärta och förbättra funktion. Vilken behandling som är lämplig beror på diagnos, besvärens omfattning och patientens individuella förutsättningar.

BMAC och Lipogems/MFAT är biologiska behandlingar baserade på patientens eget material. På Elit Ortopedi har vi klinisk erfarenhet av båda metoderna vid utvalda fall av höftartros. Vilken behandling som kan vara lämplig avgörs efter en individuell specialistbedömning och beror bland annat på artrosens stadium, symtom och förändringar i leden.

Biologisk behandling kan för utvalda patienter användas med målet att minska smärta, förbättra funktion och skapa bättre förutsättningar för aktivitet och rehabilitering. Resultatet varierar och behandlingen kan inte garanteras ersätta en framtida höftprotes. Vid långt framskriden höftartros kan operation fortfarande vara den mest lämpliga behandlingen.

Operation kan bli aktuell vid långt framskriden höftartros när smärtan och funktionsnedsättningen är betydande och biologisk behandling, rehabilitering eller annan icke-kirurgisk behandling inte bedöms kunna ge tillräcklig effekt. Beslutet baseras på symtom, funktion, klinisk undersökning och bilddiagnostik.