Handbesvär
Ont i handen – specialistbedömning och behandling i Stockholm
Har du ont i handen, fingrarna eller handleden, domningar, stelhet eller nedsatt greppstyrka? Handbesvär kan bero på bland annat artros, senskador, nervinklämning, överbelastning, ganglion eller förändringar i handens bindväv.
På Elit Ortopedi i Stockholm träffar du specialistläkare i ortopedi som utreder orsaken till dina besvär och tar fram en individuell behandlingsplan. Muskuloskeletalt ultraljud används när det tillför relevant diagnostisk information och vid behov kompletteras utredningen med röntgen, MR eller nervledningsundersökning.
Vi erbjuder rehabilitering, biologiska behandlingar och kirurgisk behandling samt nålfasciotomi vid utvalda fall av Dupuytrens kontraktur.
Rätt behandling börjar med rätt diagnos.
Har du ont i handen, fingrarna eller handleden?
Vanliga hand- och handledsbesvär vi utreder och behandlar
Handbesvär kan påverka greppstyrka, finmotorik, arbete, träning och vardag. Liknande symtom kan komma från leder, senor, nerver och andra strukturer i handen och handleden.
Vi utreder och behandlar bland annat:
- Karpaltunnelsyndrom
- Handledsartros
- Tumledsartros
- De Quervains syndrom
- Dupuytrens kontraktur
- Triggerfinger
- Ganglion
Karpaltunnelsyndrom – domningar och nervinklämning i handen
Karpaltunnelsyndrom innebär att medianusnerven utsätts för tryck i karpaltunneln vid handleden. Det kan orsaka domningar, stickningar, smärta och ibland nedsatt kraft i handen.
Karpaltunneln är en bindvävstunnel på handflatesidan av handleden genom vilken fingrarnas böjsenor och medianusnerven passerar. Om vävnaderna runt karpaltunneln ökar i tjocklek kläms nerven och de typiska symptomen uppstår: .
Karpaltunnelsyndrom är den vanligaste orsaken till att handen och fingrarna domnar. Det är vanligast hos kvinnor men män drabbas också. Man vet inte alltid orsaken till inklämningen men reumatiker och diabetiker drabbas oftare och även de som skadat handleden eller arbetar manuellt med vibrerande verktyg får det oftare än andra. Det är också vanligt med besvär under och efter graviditeten.
Vanliga symtom är:
- Domningar eller stickningar, framför allt i tumme, pekfinger och långfinger
- Besvär som ofta är tydligare på natten
- Smärta i hand och handled
- Nedsatt känsel
- Svagare grepp eller fumlighet vid mer uttalade besvär
Besvären uppstår när medianusnerven utsätts för ökat tryck i karpaltunneln.
Flera faktorer kan bidra och ibland finns ingen enskild tydlig orsak.
Diagnosen bygger på symtom och klinisk undersökning.
Vid behov kan nervledningsundersökning användas för att bedöma nervfunktionen. Ultraljud kan i vissa situationer ge kompletterande information.
Behandlingen anpassas efter symtomens omfattning och graden av nervpåverkan.
Vid lindrigare besvär kan avlastning, ortos och andra icke-kirurgiska åtgärder vara aktuella. Vid tydlig eller långvarig nervpåverkan kan kirurgisk behandling behövas för att avlasta nerven.
Rehabiliteringen anpassas efter behandling och symtom. Efter operation får patienten individuella råd om rörelse, belastning och återgång till arbete och aktivitet.
Prognosen är ofta god när rätt behandling sätts in. Vid långvarig och uttalad nervpåverkan kan återhämtningen ta längre tid.
Inte alltid. Vid uttalade eller långvariga symtom, nedsatt nervfunktion eller muskelsvaghet kan kirurgisk avlastning vara det lämpligaste alternativet.
Handledsartros och tumledsartros
Artros i handen eller handleden innebär förändringar i hela leden. Brosk, ben, ledhinna och andra strukturer kan påverkas.
Tumledsartros är vanligt i tumbasens led och kan orsaka smärta vid exempelvis grepp, vridning och pincettgrepp.
I kroppens leder finns brosk som gör leden stadig och möjliggör att skelettets ben kan glida mot varandra. Artros innebär att brosket bryts ner snabbare än det byggs upp och att det därmed får sämre hållfastighet. I senare stadium påverkar artros inte bara ledbrosket utan även övriga vävnader i leden såsom skelett, ledband, ledhinna och ledvätska.
Artros med ont i händerna är vanligast hos personer över 50 år. Den kan också inträffa i yngre åldrar, särskilt om en led har blivit utsatt för en skada eller onormal belastning. Även ärftliga faktorer kan bidra till artros. De vanligaste ställena att få artros i handen är vid tumbasen eller i fingerlederna. Tummens basled är speciellt utsatt för förslitning, det vill säga artros, framförallt hos kvinnor efter klimakteriet. Vid tumbasartros uppträder artrosen i leden mellan tummens mellanhandsben och handledsbenet.
- Belastningssmärta
- Stelhet
- Nedsatt greppstyrka
- Smärta vid pincettgrepp
- Svårigheter att öppna burkar eller vrida nycklar
- Ibland svullnad eller förändrad ledform
Artros utvecklas genom ett samspel mellan biologiska, mekaniska och individuella faktorer. Ålder, tidigare skador, ärftlighet och belastning kan bidra.
Diagnosen bygger på symtom och klinisk undersökning. Röntgen används ofta för att bedöma artrosens strukturella omfattning.
Ultraljud kan ge kompletterande information om vissa led- och mjukdelsstrukturer.
Behandlingen vid artros i hand, handled eller tumled anpassas efter vilken led som är drabbad, artrosens omfattning, smärta, funktion, aktivitetsnivå och patientens individuella mål.
På Elit Ortopedi är biologiska behandlingar ett viktigt behandlingsalternativ vid artros och kan övervägas även vid mer uttalade artrosförändringar för utvalda patienter. Vi arbetar bland annat med PRP/ACP, ACP Max och andra biologiska behandlingsalternativ utifrån diagnos och individuella förutsättningar.
Biologisk behandling kan kombineras med exempelvis belastningsanpassning, ortos och rehabilitering. Målet är att minska smärta och förbättra funktion och användning av handen.
Vid avancerad artros gör ortopedspecialisten en individuell bedömning av om fortsatt biologisk och annan icke-kirurgisk behandling är medicinskt relevant eller om kirurgisk behandling bör övervägas.
Läs mer om PRP/ACP →
Läs mer om ACP Max →
Läs mer om artrosbehandling →
Rehabiliteringen kan fokusera på rörlighet, styrka, greppfunktion och anpassning av belastning och aktiviteter.
Artros utvecklas olika hos olika personer. Målet med behandlingen är att minska symtom och bibehålla eller förbättra handens funktion.
Nej. Även mer uttalad artros i hand, handled eller tumled innebär inte automatiskt att operation är det enda behandlingsalternativet.
På Elit Ortopedi bedömer ortopedspecialisten hela den kliniska bilden. För utvalda patienter kan biologiska behandlingar, rehabilitering, ortos och andra icke-kirurgiska åtgärder vara aktuella även vid mer uttalade artrosförändringar.
Kirurgisk behandling kan bli aktuell när besvären är betydande och ortopedspecialisten bedömer att kirurgi är ett bättre alternativ utifrån ledens strukturella förändringar, funktion och patientens individuella situation.
De Quervains syndrom – smärta vid tummen och handleden
De Quervains syndrom innebär besvär från senskidorna kring två senor på tumsidan av handleden. Tillståndet kan ge smärta vid tumrörelser, grepp och belastning av handleden.
De Quervain’s syndrom beror på en inflammation i en senskida i handleden. Senskidor är rörformade kanaler av bindväv runt en eller flera senor. Senskidorna skyddar vävnad på utsatta ställen genom att dess glidyta minskar friktionen mellan senor och muskler mot benvävnad. Den inflammerade senskidan sitter på handledens tumsida och blir förtjockad.
De Quervain’s syndrom är vanligt. Orsaken till inflammationen är inte känd men ovana, upprepade och ensidiga rörelser med handen och tummen, som vid trädgårdsarbete eller snickrande är förmodligen några av anledningarna. En annan orsak tros vara hormonförändringar i kroppen. Många får även åkomman efter att ha fött barn. Ibland skrivs syndromet som Mb Quervain’s syndrom eller Morbus de Quervain’s syndrom.
- Smärta på tumsidan av handleden
- Ömhet över senorna
- Smärta vid grepp och tumrörelser
- Ibland svullnad
- Besvär vid arbete, träning eller vardagliga aktiviteter
Besvären kan utvecklas vid upprepad eller förändrad belastning av tumme och handled. Flera faktorer kan bidra.
Diagnosen bygger framför allt på symtom och klinisk undersökning. Ultraljud kan användas när det tillför relevant diagnostisk information.
Behandlingen kan omfatta belastningsanpassning, ortos och rehabilitering. Injektionsbehandling kan vara aktuell för vissa patienter.
Vilken behandling som är lämplig bedöms individuellt.
Rehabiliteringen fokuserar på belastningsanpassning och successiv återgång till normal användning av hand och tumme.
Många patienter förbättras med icke-kirurgisk behandling. Förloppet varierar beroende på besvärens omfattning och duration.
Operation behövs sällan men kan övervägas vid långvariga uttalade besvär som inte förbättras med annan lämplig behandling.
Dupuytrens kontraktur – Vikingasjukan
Dupuytrens kontraktur innebär att bindväven i handflatan gradvis förtjockas och bildar strängar som kan dra ett eller flera fingrar mot handflatan.
Ring- och lillfinger påverkas ofta och tillståndet kan med tiden göra det svårt att sträcka ut fingrarna.
Vid Dupuytrens kontraktur får man en förändring i ämnet kollagen som finns i handflatans bindvävsplatta. Kollagenet ger fasthet och styrka åt kroppens vävnader, och vid Dupuytrens kontraktur blir bindvävsplattan kortare och tjockare.
Åkomman är förmodligen ärftlig och relativt vanlig (cirka 20 procent av befolkningen drabbas). Den beror på en ärrbildning i handflatan, men man vet inte helt vad som utlöser åkomman, dock verkar skador och nötningar påverka. Dupuytrens kontraktur är vanlig hos personer som har diabetes. Sjukdomen brukar även kallas ”vikingasjukan”.
- Knutor eller strängar i handflatan
- Successivt böjda fingrar
- Svårigheter att sträcka ut fingret
- Problem att lägga handen plant mot ett bord
- Nedsatt handfunktion vid mer uttalad kontraktur
Tillståndet har en tydlig ärftlig komponent och är vanligare hos personer med nordeuropeisk bakgrund. Flera andra faktorer kan också påverka risken.
Diagnosen ställs vanligtvis genom klinisk undersökning av handen och graden av kontraktur.
Behandling behövs inte alltid i tidiga stadier.
När kontrakturen börjar påverka handens funktion kan behandling bli aktuell. På Elit Ortopedi utför vi nålfasciotomi för utvalda patienter med Dupuytrens kontraktur.
Vid mer komplexa eller uttalade förändringar kan annan kirurgisk behandling vara lämpligare.
Vad är nålfasciotomi?
Nålfasciotomi är en minimalinvasiv behandling där den strama bindvävssträngen delas med hjälp av en nål för att förbättra möjligheten att sträcka ut fingret.
Vilka patienter som är lämpliga för behandlingen avgörs efter ortopedisk specialistbedömning.
Efter behandlingen får patienten individuella råd om rörelse, belastning och eventuell ortosanvändning.
Nålfasciotomi kan förbättra fingersträckning och handfunktion hos utvalda patienter. Dupuytrens sjukdom kan dock återkomma över tid.
Inte alltid. Nålfasciotomi kan vara ett alternativ för utvalda patienter.
Vid mer avancerade eller komplexa kontrakturer kan öppen kirurgisk behandling vara lämpligare.
Triggerfinger – finger som hakar upp sig
Triggerfinger innebär att böjsenan och dess senskida inte glider normalt, vilket kan göra att fingret klickar, hakar upp sig eller låser sig vid böjning och sträckning.
Triggerfinger, eller Tendinitis nodosa, är en vanlig åkomma. Triggerfinger beror på att det bildas en vätskefylld utbuktning vid senan, en så kallad senknuta, på fingrets böjsena så att senan inte längre kan glida fritt i sin skida. Senknutan fastnar under ett ligament i handflatan och fingret låses fast. Alla fingrar kan drabbas, även tummen.
Det är oklart vad som orsakar fenomenet. Det kan bero på överansträngning efter intensiv, upprepad och ensidig användning av handen. Reumatisk sjukdom och diabetes vet man ökar risken för triggerfinger. Triggerfinger kan också vara medfött.
- Klickande eller hakande finger
- Stelhet
- Smärta vid fingerbasen
- Öm knuta i handflatan
- Ibland ett finger som låser sig i böjt läge
Besvären uppstår när senans glidning genom senskidan begränsas. Förtjockning av sena eller senskida kan bidra.
Diagnosen ställs vanligtvis genom symtom och klinisk undersökning. Ultraljud kan användas vid särskilda frågeställningar.
Behandlingen anpassas efter graden av besvär och kan omfatta avlastning, injektionsbehandling eller kirurgisk behandling.
Efter behandling får patienten råd om rörelse, belastning och successiv återgång till normal handfunktion.
Prognosen är ofta god med rätt behandling. Vilken behandling som ger bäst resultat beror på besvärens omfattning och duration.
Inte alltid. Kirurgisk behandling kan bli aktuell vid kvarstående eller uttalade besvär där annan behandling inte gett tillräcklig effekt.
Ganglion i hand eller handled
Ett ganglion är en vätskefylld, godartad knuta som vanligtvis utgår från en led eller senskida. Ganglion förekommer ofta omkring handleden och kan variera i storlek över tid.
Det behöver inte bero på överansträngning.
Ganglion är en sorts cysta och består av en vätskefylld utbuktning som bildas i anslutning till en led. Det vanligaste är att ganglion uppkommer på ovansidan av handen, men de kan även uppstå på undersidan av handleden, i handflatan vid fingerbasen och längst ut på fingertopparna. Alla kan få ganglion och oftast beror det på att man har överansträngt leden. Cystor på ovansidan av handen är vanligast hos yngre kvinnor som idrottar och kan då ge ont i handen.
Leder och senor smörjs av en speciell gelatinös vätska, som kallas ledvätska, inuti ledkapseln eller senskidan. Ibland ökar produktionen av ledvätska i en led eller inuti en senskida. Detta kan vara förorsakat av förändringar i leden (arthros), inflammation (arthrit), skada, överbelastning eller annan orsak. På grund av det ökade trycket i leden eller senskidan läcker ledvätskan ut genom kapseln eller senskidan och det bildas en liten blåsa. Då ledvätskan innehåller speciella äggviteämnen som gör att den är trögflytande kan kroppen inte suga upp ledvätskan som läckt ut, utan endast vattnet i ledvätskan. Det kvarvarande blir som ballong fylld med gelé. Storleken och hårdheten på cystan beror på hur mycket vätska som finns i den.
- Synlig eller kännbar knuta
- Tryck eller obehag
- Smärta vid vissa rörelser
- Ibland nedsatt rörlighet
- Många ganglion ger inga symtom alls
Den exakta orsaken är inte alltid känd. Ganglion har kontakt med en led eller senskida och kan förändras i storlek över tid.
Diagnosen kan ofta ställas genom klinisk undersökning. Ultraljud kan användas för att bedöma förändringens innehåll och relation till omkringliggande strukturer.
Ett ganglion som inte orsakar besvär behöver ofta inte behandlas.
Vid smärta eller funktionsproblem kan behandling övervägas. Vilken metod som är lämplig beror på ganglionets placering, storlek, symtom och relation till omkringliggande strukturer.
Rehabilitering behövs inte alltid. Efter behandling anpassas aktivitet och belastning efter vilken åtgärd som genomförts.
Ganglion är godartade men kan återkomma även efter behandling.
Inte alltid. Kirurgisk behandling kan övervägas vid återkommande eller tydligt symtomgivande ganglion där annan behandling inte är lämplig.
Biologiska behandlingar vid hand- och handledsbesvär
Biologiska behandlingar är ett viktigt specialistområde på Elit Ortopedi och kan vara aktuella vid utvalda led-, sen- och andra ortopediska tillstånd i hand och handled.
Vilken behandling som är lämplig beror på diagnos, vilken struktur som är påverkad, besvärens omfattning, tidigare behandlingar och individuella förutsättningar.
PRP/ACP – PRP/ACP – blodbaserad biologisk behandling som kan användas vid utvalda led- och senbesvär, bland annat artros. Biologisk behandling kan även vara aktuell för utvalda patienter med mer uttalade artrosförändringar efter individuell specialistbedömning.
ACP Max – en PRP-baserad behandling som möjliggör en högre koncentration och total dos av blodplättar jämfört med standard-ACP.
Andra biologiska behandlingsalternativ kan vara aktuella vid särskilda ortopediska indikationer. Vilken metod som är lämplig avgörs utifrån diagnos, vävnad, besvärens omfattning och individuella förutsättningar.
Alla biologiska injektionsbehandlingar på Elit Ortopedi utförs under ultraljudsvägledning.
Läs mer om PRP →
Läs mer om ACP Max →
Läs vetenskapliga studier och kliniska behandlingsprotokoll →
Varför välja Elit Ortopedi för dina handbesvär?
Ortopedspecialist från första besöket
Du får en medicinsk bedömning, diagnostik och individuell behandlingsplan hos specialistläkare i ortopedi.
Muskuloskeletalt ultraljud
Ultraljud används när det tillför relevant diagnostisk information. Biologiska injektionsbehandlingar utförs under ultraljudsvägledning.
Lång erfarenhet av biologiska behandlingar
Dr Georg Ferm har lång klinisk erfarenhet av PRP/ACP och andra biologiska behandlingsalternativ inom ortopedi sen 2010.
Nålfasciotomi vid Dupuytrens kontraktur
Minimalinvasiv behandling kan erbjudas för utvalda patienter efter specialistbedömning.
Kirurgisk kompetens och rehabilitering
Biologiska, rehabiliterande och kirurgiska behandlingsalternativ kan bedömas inom samma specialistverksamhet.
Ingen remiss – korta väntetider